Lotstornet på Aspö har en lång historia!

Vi i tornet: Robert, Linnea och Henrik har sedan januari 2020 varit en del av den.
Vill du följa vår resa så kan du följa oss på Facebook.

Vi köpte fastigheten med drömmen om att driva ett eget i form av hotell samt skapa oss en framtid där vi gör något vi verkligen brinner för.
Tillsammans med bästa vännerna, kan det bli bättre? Vill du följa vår resa så kan du följa oss här på Facebook.

En positiv effekt av engagemanget är att vi får möjlighet att belysa och bidra till att skärgårdspärlan Aspö får den uppmärksamhet hon förtjänar. Aspö har fantastiska miljöer och ett lugn som ger dig möjligheten att verkligen njuta av årets alla dagar.

För oss har åren varit full av utmaningar, men också mycket lärdom och goda minnen. Många av dem hittar du om du följer vårt flöde. Vi försöker hela tiden uppdatera våra följare om nyheter och nya utmaningar samt få input och inspireras av er följare.

Lotstornet Aspö har logilösningar för i alla prisklasser och består av hotell i själva Lotstornet samt vandrarhem i 3 rymliga stugor. Det går med fördel självklart bra att boka hel stuga. Passar utmärkt för gruppbokningar och mindre konferenser.

Vi vill göra Lotstornet till ett perfekt resmål året om och kommer lägga ner mycket energi för att ge företag och grupper möjlighet att få en unik upplevelse i lugn miljö med möjlighet till aktiviteter som inte går att uppleva i stadsmiljö.

Lotstornet består av 5 hotellrum med varierande prisklasser, såklart beroende på hur högt upp ni vill bo. Längst upp i tornet har vi ett utsiktsrum med milsvid utsikt. Passar utmärkt för inspirerande möten eller en kall öl med bästa vännen.

Följ oss här för framtida nyheter och möjligheter. Du får gärna kontakta oss för mer information eller idéer om hur vi tillsammans kan bidra till Karlskrona och Aspös utveckling.

Robert, Henrik & Linnéa

Ladda ner Pdf 

Ladda ner Pdf: Redigerad modern version/Originalversionen inskannad

Historik

Aspö lotsplats tillkom omkring 1697 och nedlades som självständig enhet den 1/1 1967.

Denna lotsstation i Karlskrona södra skärgård är intimt förbunden med både Karlskrona f.d. lotsuppassning och Arpö dito längre västerut. Alla tre lotsstationernas lotsningsområden sammanföll geografiskt och tidvis stod lotsarna vid Arpö och Karlskrona under lotsåldermannen på Aspö, vilken var den betydelsefullaste lotsplatsen vid huvudinloppet till Karlskrona. Till och med Gjökalvs lotsuppassning längre upp efter kusten mot Ronneby sorterade en tid under Aspö överhöghet.

Nedanstående artikel ur Svensk Lots- och Fyrtidning 1949 med rubriken "Lotsförhållandena i de gamla danska landskapen efter inkorporeringen med Sverige", ger en god historik från äldsta tider om vad som skedde här (beträffande språket i artikeln har texten tydligen uttytts från ett 1600-talsdokument, men med modern stavning):

"Beträffande Blekinge stadgades 1697 sålunda, att vid Karlskrona inlopp var lotsarnas plikt på Aspö att uppvakta och instyra alla dit ur sjön ankommande skepp och farkoster till Karlskrona. Amiralitets­styrmännen hade däremot att utlotsa alla genom Aspösund till sjöss utgående skepp och fartyg, vilka styrmän icke mindre än berörda på Aspö boende lotsar, så mycket möjligt är, jämväl måste beflita sig om att utom dess hava besked på den övriga delen av blekingska kusten, exempelvis å Torhamns vik, Ronneby redd och Järnavik, så att de vid varjehanda tillfälle måtte finnas kapable till att till be­mälda orter styra såväl Kungl. Maj:ts fartyg som andra. Styrmans­kaptenen som lotsdirektören hade sin hemvist i Karlskrona. Aspö-lotsarna hade att för infarten till Karlskrona av de ur sjön genom Aspösund ingående farkosterna, av en till 5 a 6 fots djup gående 1 daler 16 öre silvermynt, samt för de farkoster, som ginge där över till 10 fot, 8 öre silvermynt och de mera djupgående 10 öre för varje fot. Samma ersättning hade ock styrmännen i Karlskrona att åtnjuta för styrningen från staden till Aspösund och till sjöss igen."

I "Minnesalbum över Lotsverkets personal åren 1914-1924" är antecknat en historisk återblick som är väl värd att återge och som belyser sambandet mellan Aspö och Karlskrona lotsstationer:

"Aspö lotsplats är belägen å ön Aspö, cirka 3 distansminuter SSW­vart från Karlskrona. Lotsplatsens tillblivelse torde kunna sägas vara i huvudsak sammanfallande med staden Karlskronas grundläggning. Ar 1679 utfördes av amiralen Werner von Rosenfelt pejlingar och undersökningar av blekingekusten enligt uppdrag av generalamiralen Hans Wachtmeister. Trossö hamn - Trossö var en av de holmar, varå Karlskrona anlades - hade för generalamiralen blivit "fördelaktigt omnämnd och framhållen". Den 14 sepetember samma år rapporterade amiral von Rosenfelt att han lyckats finna och upploda inloppet till Aspö sund mellan grunden Ellebådan och Sundsbådan - nuvarande stora inloppet (Kungsdjupet) till Karlskrona - och ett par dagar därefter kunde han ytterligare rapportera det Lyckebyfarleden samt "Vämöharnn" upplodats. Vid denna senare plats blev ock det första örlogsvarvet i den nya staden förlagt.

Ursprungligen har nuvarande (1924) Aspö lotsplats bestått av tvenne lotsplatser: Karlskrona och Aspö" Vid Karlskrona lotsplats verk­ställdes då lotsningen av flottans styrmän, sedan vissa av dessa "undergått behörig lotsexamen samt erhållit förordnande att vara secundlotsar vid Karlskrona station." Vid Aspö lotsplats förrättades väl först lotsningarna av "kända män" samt sedermera av anställda lotsar. Så upptager exempelvis 1846 års personalstat vid Karlskrona lotsplats 1 lotskapten, 1 lotsålderman, 1 mästerlots, 2 secundlotsar samt 1 lotslärling, samtliga utgörande personal från flottan.
Personalen samma år vid Aspö lotsplats utgjordes av 1 lotsålderman, 2 mästerlotsar, 3 secundlotsar och 3 lotslärlingar. Lotspenningeuppbörden år 1836 utgjordes av 360 riksdaler och 16 skilling vid Karlskrona lotsplats och 653 riksdaler, 12 skilling och 9 r:st vid Aspö lotsplats. Av lotspenningarna erhöll vid Karlskrona lotsplats samma år lotsåldermannen och överstyrmannen Lindström 2 lotter samt vardera understyrmännen Sandvall och Hejde en lott. Vid Aspö lotsplats erhöll åldermannen Adamsson 2 lotter samt 1 lott till vardera mästerlotsar och secundlotsarna. Hemvägsersättningen vid de två lotsplatserna utgick in natura, dock beräknades värdet av föreskriven sådan ersättning under år 1839 till 7 Sk. Banco för reglementsenligt utgående 1½ skålpund bröd, 1 skålpund fläsk eller rökt kött jämte ½ kvarter brännvin (c:a 16½ cl). Bland övriga avlöningsförmåner för lotsplatsens personal kunna nämnas för karlskronalotsarnas vidkommande "mulbete för 3 kor jämte 8 Rdr Banco för kornas framdrivande" samt för aspölotsarna "åt varje lots, som ej äger hemmansbruk, tjänlig boningsplats med 2 skeppeland odlingsbar jord, fritt mulbete för 1 ko, vedbränsle på ägorna och 1 lass hö om 30 Lispund." En annan förmån den tiden var också delfåendet för Aspö lotsplats vidkommande av den varande ambulerande lotsbarnskolan. Till lärare vid denna skola skulle, enligt Kungl. Maj:ts beslut uti 1845 års stat, anställas "en person med god Konduit samt skulle denne för sin tjänst erhålla ett arvode per år av 66 Rdr 32 skilling. Läraren "skulle bo hos lotsarna under lästerminerna, utan ersättning till dessa, men bekosta all förtäring och allt övrigt själv."

Efter det Karlskrona och Aspö lotsplatser sammanslagits till en, bestrides lotsningarna inom lotsningsområdet från dels lotsplatsen å Aspö samt dels lotsuppassningsplatsen i Karlskrona. A denna senare ort är även lotskontoret förlagt.
Karlskrona hamn är förlagd norr och öster om staden, örlogsvarvet med sina kajer söder om staden."

Ovanstående historiska återblickar är kanske det enda material som i kortfattad och koncentrerad form anger lotseriets ursprung när det gäller Aspö och i någon mån även Karlskrona lotsplats. Arkivstudier kan givetvis ge ytterligare material, men för en ytlig betraktelse i denna form må det här räcka som belysning.

Ladda ner Pdf: Redigerad modern version/Originalversionen inskannad

Ladda ner Pdf: Redigerad modern version/Originalversionen inskannad

Lotsarnas historia på Aspö

Inledning

Mitt intresse för att ta reda på så mycket som möjligt om lotsarna på Aspö bakåt på min fars sida kom sig av att jag hörde en diskussion mellan min far och Einar Sörensson pa min fars 60-årsdag. De diskuterade vilken generation av lotsar min far var. Så här i efterskott kan jag bara säga att ingen hade rätt. Far sa 5 och Einar 7. Men också att jag fick smak för släktforskning och blev fast.

Jag tillhör den äldsta lotssläkten på Aspö och min far var den siste infödde lotsen på Aspö.

Han började i lära på Aspö 1943 på hösten och fick gå utan lön i ett halvår. Lotsarna var tvungna att få full styrsedel på de platser de skulle tjänstgöra på. Tidigare hade han gått i lära och fått full styrsedel i Höganäs efter sin styrmansexamen i Kalmar.

Efter att vi bildat Hembygds-gruppen inom Aspö PRO föll det på min lott att ta reda på gammal bebyggelse på Aspö. Jag har i första hand inriktat mig på fotshemman och båtmans-stugor, men även de hus som inte längre finns.

Sedan jag 2014 kom med i Aspö Lotsbryggas Vänner har jag börjat försöka ta reda på lite om de lotsar som ej ingår i mitt släktträd. De flesta lotsarna på 1700 och 1800-talet är på något vis släkt med varandra. Ingifta, döttrar och söner. Det var så om lotsarna hade söner så fick någon av dem bli dräng i läran.

Lotsarna på Aspö
Lotsarna har funnits på Aspö sedan i slutet på 1600-talet då Karlskrona anlades av Karl XI fram till nedläggningen av Aspö lotsplats 1976.

Själv har jag kommit fram till att min far var den 8 generationens lotsar i en obruten rad och håller nu på med den nionde.
Har namnet på honom och han var lots samt att han dog 1720. Men än så länge är det lite osäkert. Skall bara försöka få det bekräftat. Men det är svårt att läsa och tyda gamla texter.

Min farfars farfar Peter Larsson som bodde i den s k "Lassa-stugan" tog avsked 1840 vid 23 års ålder som lotslärling.

Här kommer hans avskedsansökan som återfinns i En bok om Aspö. "Ödmjukaste ansökan"

Såsom jag äger någon tilltagande lust för Lotsningsyrket utan tvärt om, under den tid jag varit Lots Lärling och deri jemte tjenstgjort för Mäster Lotsen Lars Pehrsson på Aspö, rönt mera olust och afsmak för Lots Befattningens fortfarande utöfning, så anser jag mig föranlåten härigenom ödmjukast anhålla om afgång och entledigande min innehafvande Lots Lärlings Befattning vid Aspö Lotsplats.

Aspö Lotsplats den 7 november 1840
Peter Larsson
Lots Lärling vid Aspö Lotsplats

Den "Trohets- och Tjenste-ed" som han i samband med sin antagning till Lots Lärling måste han dock hålla även om han blev befriad från sin befattning.
Redan 1687-04-11 i en rättegång om dråpet på Winnan Gisesson i Medelstad Häradsrätt var lotsar nämnda, nämligen bröderna Pär och Nils Jonsson som vittnen.
Den 16 januari 1687 slogs bonden Winnan Gisesson till döds utanför sin gård på Aspö Ryd i Nättraby socken av en grannpojke, Måns Månsson. Om detta står att läsa i Medelstads Härads dombok.
Då dråpet skedde i samband med ett gravöl var många personer med i samband med dråpet.

Några av dem var dessutom mer eller mindre släkt med endera någon av parterna. Någon var t.om. släkt med båda sidor. De som "gick i borgen" för någon av de i arresten satta är av särskilt intresse för att försöka snickra ihop familjernas bakgrund ytterligare.

Följande personer figurerar på något sätt i utredningen:

Andersson, Anders, Aspö, borgensman för Måns Arved, den dräptes ovän
En liten gosse, i tjänst hos den dräpte
Gisesson, Pål, Padderyd, borgensman för Pär W
Gisesson, Sven, nämndeman, Vambåsa
Gisesson, Winnan, dräpt, husbonde
Hindriksson, Erik, se Sangell
Håkan, kofferdibåtsman
Håkan, nämndeman, Stenshaga
Ingred, offrets hustru
Ingrid, hårdför piga hos Winnan
Jonsson, Lars, Moren, borgensman för Måns
Jonsson, Måns, Moren, bror med de två följande
Jonsson, Nils, lots, Moren, släkt med den dräpte
Jonsson, Pär, lots, Moren, bror med föregående
Jönsson, Nils, Aspö, borgenman för Pär W
Matsson, Åke, Lilla Ryd, modern död (gravölsorsak)
Månsson, Måns, Bäck, släkt med båda sidor
Månsson, Måns, husbonde, Ryd
Månsson, Måns hans son
Månsson, Pär, Hasslö, borgensman för Måns
Mårtensson, Lars, Åkes bror och granne
Mårtensson, Åke, husbonde på gravölsgården, St Ryd
Nilsson, Måns, Emmehult, borgenman för Pär W
Nilsson-Lööf, Åke, Repemåla, borgensman för Pär W
Olsson, Olof, Esketorp, borgensman för Måns
Pappi, Jöran, L Mårtenssons båtsman
Pålsson, Bertel, Listerby, borgensman för Pär W
Pärsson, Lars, Audatorp, borgensman för Måns
Pärsson, Olof, Bäck, far till son i målet, vem?
Pärsson, Olof, nämndeman, Stensjö
Pärsson, Olof, Hasslö, borgensman för Mäns
Sangell, Eric, finskfödd båtsman, Aspö
Sigfridsson, Sigfrid, båtsman hos Måns Månsson
Skunk, Pär son till den dräpte, båtsman
Skärva-Måns,?
Skärva-Mats, ?
Svensson, Måns, Greby, borgensman för Måns
Tykesson, Olof, Hasslö
Winnansson, Pär son till den dräpte, drunknad 1687
Åkesson, Mårten, Agdatorp, borgensman för Måns
Winnan Gisesson är min FF FF MF FF F.

Men många av de som är uppräknade ovan ingår i mitt släktträd.

Tilläggas kan att Winnan Gisessons dotter Gertrud var gift med Lars Håkansson, som var bror till Vittus Anderssons hustru Elin. Vittus son Anders hade även affärer ihop med den ene av Winnans söner. Eftersom båda två hette Per så var det inte han som hette Per Winnansson Skunk utan han som bara hette Per Winnansson och dog 1687.

En annan känd person i släktträdet är Fabian Månsson vars MF M var Gertrud Pehrsdotter, som var dotter till ålderlotsen Pehr Nilsson och Sissa Jonasdotter (Gen 7) på Aspö.

Går man in och tittar i Karlskrona Amiralitetsförsamling Cib:2 1702-1770 Kyrkobok till sjökastellerna Kongsholm och Drotningskiär Där kan man hitta födelse, vigsel, döda, sockenbud och nattvard för Aspö lotsar men även en del av den övriga befolkningen på ön.

Men även i Nättraby församling till vilken Aspö tillhörde fram till 1888. Aspö bildade då egen församling med Hasslö.

Aspö tillhörde under några få år, från 1724 Lösens församling fram till 1727 när prästen drunknade efter ett besök på Aspö.

Lotsarna var flitiga nattvardsbesökare det kan man läsa i Amiralitetets kyrkbok.

Men de sysslade även med lite annat som man kan utläsa härnedan

Rulla öfver Lots-Betjeningen i Södra Distr 1821-39

Aspö Lotsplats

Mästerlotsen Lars Petersson
År 1826 den 21 november, straffad med åtta dagars arrest i Carlskrona häkte uti låst rum, utan annan dryck än vatten, för tjensteförsummelse.

Ar 1829 den 9 Jan, straffad med åtta dagars arrest i Carlskrona Högvakt uti mörkt rum, för tjensteförsummelse vid tillfälle af Hans Majts Fregatt Camillas ankomst utanför Aspö inlopp den 21 December 1828.

År 1831 den 27 Aug, straffad med åtta dagars arrest i Carlskrona Högvakt uti mörkt rum, för begången felaktighet under lotsning, dymedelst att karttag emottagits af twenne från utrikes­och pestsmittade ankomne Fartyg.

Mästerlotsen Måns Henriksson
År 1830 den 18 October, straffad med fyra dagars arrest i Carlskrona Häkte uti låst rum, utan sällskap etz:, för försummelse i tjensten.

År 1835 den 7 de October, straffad med åtta dagars arrest i Carlskrona Högvakt uti låst rum, utan sällskap etz:, för oskickligt förhållande.

SecundLotsen Petter Pehrsson
År 1826 den 22 Juli, straffad med Fyra dagars arrest i Carlskrona Häkte, för begånget tjänstefel.

SecundLotsen Peter Gunnarsson {Gummesson)
År 1826 den 8 de Junij, straffad med Fyra dagars arrest i Carlskrona Häkte , för begånget tjenstefel.

SecundLotsen Nils Olsson
År 1828 den 13de Aug, straffad med Fyra dagars arrest i Carlskrona Häkte och låst rum, utan sällskap etz:, för försummelse i tjensten.

Carlskrona:

Secund Lotsen Henrik Månsson
År 1832 den 16 April, straffad med Twänne dagars arrest i Flottans härvarande häkte, uti låst rum, utan sällskap etc, för begånget tjenstefel i överensstämmelse med KrigsRätten för Kungl Maj:ts Flotta utslag den 16 Nov 1834.

År 1835 den 7 de October, enligt Kungl Maj:ts Flotta utslag af samma dato, straffad med åtta dagars fängelse vid vatten och bröd, såsom förenennen att hafva, den 28 Aug nämnda år, genom vårdslöshet och okunnighet satt Coopaeidie Skepparen Ebbe Jeanssons förande fartyg, Slupen Sophia Ulrika, på det s:k: Knarrö grundet.

Aspö:

Secund Lotsen Mäns Pehrsson
År 1836 den 29:de Januari, enl KrigsRätten vid Kungl Maj:ts Flotta i Carlskrona utslag, af samma dömd såsom övertygad att af okunnighet eller vårdslöshet hafva, den 10:de December 1835, under lotsning i farvattnet vid Aspö Lotsplats, satt Coopaeidie Briggen Atlas på grund, hvarigenom denne Brigg jämte större delen af lasten förlorats - till ett års fästning på Göteborg, och dessutom ersätta ägaren af Fartyg och last, deras, jämligt företedde Pretentions Räkning, tillskyndade förlust.

Karlskrona Lotsfördelnings Kontor
Den 24 October 1846
Gustaf Hahn

Aspö Lotsplats
Mäster Lots Petter Gummesson
Född: 1794

Mäster Lots Hindrik Månsson
Född: 1800

Secund Lots Åke Pehrsson
Född: 1811

Secund Lots Ola Månsson
Född: 1821

Secund Lots Petter Nilsson
Född 1821

Lots Lärling Ola Olsson
Född 1821

Lots Lärling Anders Larsson
Född: 1826

Lotslärling Anders Pettersson
Född: 1828

Lots Lärling Olof Gertonsson
Född 1826

Lotsar vid Aspö lotsplats 1918

Överlots Knut Gunnar Lång
Mästerlots Peter Bergström
Mästerlots Lars Olof Sjöström
Mäster lots Johan August Sjöberg
Mästerlots Anders Johan Sjöberg
Mästerlots Bror John Erik Löfgren
Lots Rickard Mauritz Forsberg
Lots Axel Gottfrid Lindahl
Lots Oskar Theodor Wallin
Extra lots Bror Olof Andreas Lindahl
Lotslärling John Reinhold Bergström
Lotslärling Josef Lindeblad

Lotsar vid Aspö lotsplats 1921

Överlots Knut Gunnar Lång
Mästerlots Peter Bergström
Mästerlots Johan August Sjöberg
Mästerlots Anders Johan Sjöberg
Mästerlots Bror John Erik Löfgren
Lots Rickard Mauritz Forsberg
Lots Axel Gottfrid Lindahl
Lots Oskar Theodor Wallin
Lots Bror Olof Andreas Lindahl
Lotslärling John Reinhold Bergström
Lotslärling Josef Lindeblad
Lotslärling Johan Gotthard Sjöberg

Lotsar vid Aspö Lotsplats 1965

Överlots Erik Jonas Valdemar Bergström
Mästerlots Bertil Ivar Sigfrid Berglund
Mästerlots Otto Harry Vilhelm Wallin
Lots Eric Albert Valentin Svensson (tji)
Lots Adolf Lennart Lindeblad
Reservlots Tage Birger Jönsson
Reservlots Nils Ingvar Rune Nilsson

Lotsar vid Aspö lotsplats 1969

Lotsplatschef Otto Harry Vilhelm Wallin
Mästerlots Bertil Ivar Sigfrid Berglund
Lots Adolf Lennart Lindeblad
Lots Tage Birger Jönsson
Lots Nils Ingvar Rune Nilsson

Under maj månad 1969 gick lotsarna vid Aspö lotsplats ut i strejk.
Den varade under cirka tre veckors tid.

I avlöningsstaten för åren 1858-1860 är dock löneökningen avsevärd.

Lotsålderman hade förut haft 75-100 Rdr, skulle erhålla     300 Rdr
Mästerlots 15-45 Rdr                                                                     120 Rdr
Sekundlots 7:50-25 Rdr                                                                  60 Rdr
Lotslärling med styrsedel 40 Rdr

Att de redde sig bra trots den låga lönen, berodde på att nästan samtliga hade jordlott och kunde hålla kor samt att hade tillgång till fiske.

Avlöningslistan från 1914 för Lotspersonalen upptager för ordinarie lots en lön av 1000 kr, vidare tjänstgöringspengar 300 kr och beklädnadsbidrag 100 kr, summa 1400 kr. Till mästerlots utgick ett årligt extra arvode av 100 kr.

Lotsarna på platsen får mellan sig dela 40 % av lotspenningarna.

Efter avsked från tjänsten åtnjöt lotsarna pension s k gratial, i rullorna, tidigast omnämnd vid mitten v 1700-talet. Under

1800-talet grundades Lotsfördelningens Enskilda Pensions-, Gratial­och Begrafningskassa.
På 1880-talet var årspensionen för en lots 66 kr och begrafningshjälpen 30 kr. Högsta understödet, gratialen, till en lotsänka uppgick till 56 kr.

Redan under 1600-talet utkom en förordning om hur lotspenningarna skulle beräknas. De kom att utgå i för dels med ett visst öretal för var lotsad sjömil och dels efter fartygets djupgående i fot räknat. Nu beräknas lotspenningarna efter netto registerton och sjösträckan.

Från 1820-talet härrör ännu en förmån, enligt förordningen av den 16 maj 1827: "Härjemte äga Krono-lotsar rättighet att med krok, nät och garn idka fiske såväl inom de yttersta skären som i öppna hafvet, utan att någon skatt eller af gift därför erlägga, af hvad namn och till hvem det varag må, så fromt icke enskilte ägare genom urminnes häfd, skatteläggning, dombref eller, andra ostridiga skäl, af fisket äro i besittning".

Enligt en kungörelse av den 21 dec 1877 skulle den lots, som utförde lotsningen ha hemvägsersättning. Denna kallades "foj". Lotsarna var angelägna att taga sig hem på billigaste sätt, så att de om möjligt hade något av "fojen" i behåll.

Lotsplikten, d v s skyldigheten för sjöfarande att anlita lots har varierat. I en kungl förordning av 1687 ålåg det fartyg som seglade ut och in i svenska skären att anlita de under amiralitetskollegiet lydande edsvurna lotsarna. Denna förordning ersattes flera gånger under 1700- och 1800-talen, så att lotstvånget vissa tider mildrades och andra tider skärptes. Lotsplikt föreligger numera för fartyg, som kommer från utländsk hamn.

Ännu 1964 hade lotsarna på Aspö inte fått sin arbetstid reglerad. De hade rätt till sex fridagar per månad. Lotsarna på Aspö har delat upp det så att de tar ut de sex dagarna i en följd. De övriga 24 eller 25 dagarna i månaden är de i ständig beredskap. Naturligtvis delar de upp med vakter men fartygen (över ettusen på ett år) bestämmer jobbet - liksom vädret. De kan få rycka ut när som helst på dygnet.

Övertidsersättning är ett okänt begrepp.

Med början i slutet av april 1969 utbröt en facklig strejk och de fem lotsarna på Aspö strejkade. Strejken varade flera veckor. Lotsarna voro Harry Wallin, Bertil Berglund, Lennart Lindeblad, Tage Jönsson och Ingvar Nilsson. Tage Jönsson var Lotsförbundets platsombud.

Enligt SydÖstran av den 2/5 1969, en på Roselius skeppsmäkleri i Karlskrona tror inte att konsekvenserna av strejken blir särskilt stora om Sjöfartsstyrelsen förmår "Bagge-klanens lotsar" att återgå till arbetet snart.

Lotsarna har trots strejken fortfarande en viss utkik. Detta eftersom de måste stå till sjöräddningens förfogande i händelse av olycka till sjöss. Därför är tornet på Aspö fortfarande bemannat. Ingen sitter heller med armarna i kors enbart för att det är strejk. Vissa rutinsysslor måste fortfarande skötas.

Antal lotsningar Aspö lotsplats åren 1871 – 1904

Högsta lotslott
1871-1880        757                    857 kr
1881-1890        611                    1103 kr
1891-1900        647                    1140 kr
1901                  773                    1416 kr
1902                  834                    1488 kr
1903                  747                    1242 kr
1904                  724                    1305 kr

Från år 1850 hade Aspö egen skola, den var emellertid endast avsedd för lotsarnas barn.

Lärare var först Gustav Svensson, sedan Andreas Andersson. Vilken tragiskt omkom(drunknade) 1869-12-29 tillsammans med mästerlotsen Holger Anderssons hustru Carolina Andersdotter. Man kan bara gissa att de var på väg till eller ifrån Torhamn. Lotsbarnskolan upphörde 1901.

Lotsverket betalade lärarens lön, lotsarna fick hålla med skollokal samt bostad för läraren. Böcker och annat skolmaterial stod Lotsverket för.

'Två dagar" vid Aspö fotsplats

Lars som hade vakten skrek för allt han orkade, "att fartyg kommer och flaggar" och sprang till närmaste hus och knackade på fönsterrutan.

Det var Håkan som hade första lotsningstur, då någon svarat innefrån skrek han "fartyg genast". Därmed hade Lars bärgat sig från den värsta utskällningen från Jonas och Gubben.

Nu blev det att springa och varsko Åke och Viktor vilka komma näst i tur, kraftiga knackningar på deras fönster samt rop "Fartyg genast", Detta skulle markera skyndsamhet.

Nu syntes Lars springa ned till bryggan där var och en av lotsarna hade sina båtar förtöjda bredvid varandra och förenade med ett gemensamt tåg som akterförtöjning, men gemensamma

lotsekan skulle nu användas, då nu Lars hade klargjort densamma, ty det var god bris i dag och sedan alla tre lotsarna kommit nedspringande bar det iväg ut till att möta skutan.

Gubben kom nu med kikaren i handen och ropade på Jonas: Hör du Jonas du kan väl se efter vakten en stund, så kan gärna Lars och Petter segla fram stora båten (kuttern) för det blir både bris och disigt i dag och så får Åke och Viktor ligga till sjöss i dag, när de kommit i land. Sven Erik och Adolf ligger ju på vecka, sen kan du varsko mig om det är något.

Jonas traskade iväg till Petter och Lars och meddelade orderna om stora båtens hämtning från ankarplatsen ett par hundra meter norr om Drottningskär.

Den "lilla ekan" hade vanligtvis förtöjts vid Drottningskärs brygga. Efter en halvtimmes segling låg då "stora båten" klar till ankors vid Måsestenen medan Åke och Viktor rodde fram och avlöste Lars som fick ro iland och fortsätta som utkikspost, medan de tre i stora båten lättade ankar och lade till sjöss för att möta eventuellt inkommande fartyg.

Kom inget lotssökande fartyg under dagen så fingo dessa tre lotsar ej segla mot ön eller gå iland förrän solen var nere. Men vad nu! Kommer inte Jonas igen och hojtar: Lasse ser du inte att kulan är oppe. Jo, säger Lars i det han springer ner från kuren på Adolfs mur, men vem ska jag varsko. Gack ner och rigga min eka så far jag själv när jag varskott Gubben.

Ner gick Jonas till. Gubbens fönster och knackade försiktigt. Flaggstyrman kulan är oppe och jag får väl segla in me samma, för vinden har gått åt västan o di har väl flera skutor som vill till sjöss.

Ja, segla du Jonas men lägg till ve Kungshall och se om det ligger något brev till mej. Ja, men Flaggstyrman sa Jonas under det att han lunkade ner till bryggan där Lars väntade och ekan var segelklar. Tre stycken trälastade mindre fartyg, en skonert och tvågaleaser syntes nu komma seglande för god vind, den förste med lotsbåt på släp och med kurs ut till sjöss.

Då Jonas efter en dryg timmes seglats kom till Kungshall blev det först att hala ner "kulan" som var hissad på västra nocken, en rå på en 15 m hög stång tätt väster om Lotsstugan, sedan skulle han se efter brev i en låda för lotsbeställning (telefon fanns ej då). Mäklarna fingo sända dit en springpojke med skriftlig lotsbeställning.

Efter ett par timmar syntes de utgående lotsarna seglande inöver varför Jonas lagade sej att segla hem igen och lade till vid lotsbryggan efter en och en halv timmes seglats, samtidigt som de tre vilka lotsat ut nämligen Sven Erik, Adolf och Håkan. Ni blir olyckliga om Flaggstyrman får se att ni lagt iland här och inte seglat in te stan hojtade Jonas. Hälsa Gubben att vi ska hem och få oss

lite mat och en sup innan vi far in svarade Sven Erik. Håkan, va har du i flaskan du bär i innerlomman stimmade Jonas. Dä ä bara ett bud från apoteket svarades; ett bud va ä dä för noet, ja tycker du osar fylle, då ä de väl eldvatten din lea människa, håll ut din hatt genast, ja visst då, när ja bara kommer hem log Håkan och traskade iväg. Efter en stund stegade Sven Erik och Adolf ner till bryggan och länsade in mot stan för en frisk vind.

Åter knackade Jonas på Gubbens fönster. "Flaggstyrman" vill Flaggstyrman komma mä in och dricka en kopp kaffe för vi har syföreningen hemma o Tobiasson har kommit sa Anna, Ja tack di Jonas, jag kommer i skömningen ett slag.

Nu är det tämligen mörkt så vakten och övriga lotsar inrättar sej i sina respektive hem som de finna för gott. Otto hade skadat sej i foten efter ett fall på några meter vid båkenet, så han höll sig hemma också.

Andra dagen då nu Jonas hade vakten syns han träda uti dagningen och krånglade sej opp till vaktkuren och snart syntes både Håkan och Viktor komma dit för att prata om vad gubben skulle hitta på idag.

Ja, hade tänkt segla till stan i da yttrade Håkan. Om du får ja sa Jonas.

Håkan såg på klockan som led mot åtta och så gick han till lotshuset och in genom den långa mörka förstugan samt knackade på Flaggstyrmans dörr. Kom in, hördes Gubben mumla. Håkan steg in och efter ett go'morn frågade han Flaggstyrman får jag fara till stan fram och tebaka ett slag. Nej det får du inte för vi ska ut o sätta lille gärskullepricken ido. Jaså svarades och därmed ansågs allt ordande överflödigt, men åter knackades på dörren och Håkan öppnade den till hälften, då han nu med en glimt i ögat frågade:
Flaggstyrman får Bängta fara då? Ja, det får hon svarade han, men straxt dörren stängts fattade han den ironiska innebörden i frågan och sprang opp och ut efter syndaren och ropade: Din ärans fähund, ska du fråga om Bängta får fara, vet du ingen hut.

Nu kom Petter ut från sitt rum och fick så en del av konflikten men tordes inte skratta högt utan försvann in igen.

Gubben/Flaggstyrman = Lotsålderman Carl Rundqvist
Håkan = Håkan Petersson
Jonas = Jonas Petersson
Otto = Otto Petersson Wallin
Sven Erik = Sven Eriksson
Adolf = Adolf Månsson Lindeblad
Åke= Åke Olsson Sjöstrand
Viktor = Viktor Petersson Lindahl
Lars= Bör ha varit innan 1888 då Jonas Petersson omkom vid en lotsning.

Innan Lotsbryggan byggdes fanns en brygga ungefär 75 m mot Drottningskärs kastell som kallades lilla lotsbryggan och där hade lotsarna sina båtar som antingen kunde ros eller seglas.

Men när lotsarna på Aspö fick motordrivna båtar så blev kraven större och Lotsbryggan anlades i början av 1900-talet.

Det är en stenbrygga som går ut ungefär 125 m från stranden, med en sjöbod ute på bryggan.

Efter att lotsplatsen på Aspö lagts ner använde bröderna Emilsson bryggan.

2006 bildades Aspö Lotsbryggas Vänner som arrenderade Lotsbryggan av Sjöfartsverket för en summa av 2 000 kr/år.

För att bli med måste man bebo ett lotshemman.

Aspö Lotsplats

Lotsålderman Carl Rundqvist
Född
Död
Flaggstyrman vid Flottan.
Vanligen kallad "Gubben"

Lots Petter Gummesson
Född 1792-11-16
Död 1872-08-09

Lots Petter Larsson
Född 1838-17-13
Död 1876-05-06
Död genom drunkning efter hemfärd från lotsning.
Funnen 1876-05-16.

Lots Jöns Nilsson
Född 1827-11-09
Död 1879-02-12

Lots Åke Persson (Kasper}
Född
Död
En hand. Protes i den andra i form av en järnkrok.
Dog i vaktrummet på Kungshall genom kolos.
I dag levande ättling Ann-Sofie Benjaminsson Jönsson

Lots Henrik Månsson (Hindrik)
Född 1811-04-25
Död 1881-08-11

Lots Ola Månsson
Född 1821-02-10
Död 1910-08-17
I dag levande ättling Michael Dufwa

Lots Anders Larsson
Född 1826-10-03
Död 1888-03-22

Lots Anders Svensson
Född 1846-10-16
Död

Lots Petter Nilsson
Född 1778-12-14
Död 1832-07-02

Lots Henrik Henriksson (Lill-Hindrik)
Född 1851-01-14
Död 1884-04-15
Avsked för oordnat levnadsätt, dog i Amerika under ett slagsmål. En dag i november 1871 skulle H lotsa en skuta till sjöss då han övertalade en bonde att följa med sedan de båda förtärt en god portion spritvaror. Komna väl ut från kajen, med H:s lotsbåt på släp, utbröt den beryktade svåra NO-stormen så att både H och bonde fingo följa med och kommo slutligen i land i Köpenhamn. Vem som tog hand om bondens hästar under de 14 dagarna resan varade är ej bekant.

Lots Sven Erik Eriksson
Född 1834-12-25 i Torhamn
Död 1922-11-06
Antagen i LW 1858-04-26. Mästerlots 1864-02-26. Pensionerad 1894.
I dag levande ättlingar Sven-Erik Löfgren, Ingrid Clausen, Per-Ola Löfgren

Lots Jonas Pettersson
Född 1834-04-24
Död 1887-11-02
Omkom genom drunkning vid lotsning av jakten Kvartetten.
I dag levande ättling Bertil Jonasson

Lots Håkan Pettersson
Född 1837-03-28 i Sturkö
Död 1903-03-05
Antagen i LW 1861-03-19. Lots 1867. Mästerlots 1876.
Pension 1892-04-01.

Överlots Holger Anderson
Född 1842-09-12
Död
Antagen i LW 1862-08-19. Överlots av andra graden 1881-03-31. Pension 1910. Flyttade till Göteborg efter pension.

Lots Åke Sjöstrand
Född 1845-11-04
Död 1927-09-15
Antagen i LW 1868-07-07. Mästerlots 1893-02-14. Pension 1900-12-01.

Lots Viktor Lindahl
Född 1855-10-29
Död 1940-05-25
Antagen i LW 1869-04-16. Mästerlots 1893-02-14. Lotsförman 1910.
Pension 1915.

Lots Otto Wallin
Född 1856-11-21
Död 1922-02-04
Antagen i LW 1876-10-24. Mästerlots 1897-02-16. Pension 1916-12-01.
I dag levande ättlingar Ingrid Wallin, Lars-Göran Wallin

Lots Johan Adolf Lindeblad
Född 1856-10-01 i Torhamn
Död 1933-02-12
Antagen i LW 1876-08-16. Lots 1887-12-12. Mästerlots 1897-09-07. Pension 1916.

Lots Petter Bergström
Född 1861-11-18 i Torhamn
Död 1941-03-29
Antagen i LW 1881-10-18. Lots 1889-11-29. Mästerlots 1898-03-08.
Pension 1921-12-01.
Den första telefonen på Aspö placerades i P B rum i lotshuset år 1889.

Lots Lars Olof Sjöström
Född 1863-12-22
Död 1943-11-04
Antagen i LW 1884-04-28. Mästerlots 1902-12-29.

Lots Johan August Sjöberg
Född 1864-11-18 i Torhamn
Död 1937-11-23
Antagen i LW 1889-02-25. Mästerlots 1903-12-23.
Pension 1924-12-01.

Lots Anders Johan Sjöberg
Född 1872-07-26 i Torhamn
Död 1963-02-23 Antagen i LW 1892-01-22. Lots 1901-04-06. Mästerlots 1910-07-09.
Pension 1932.

Lots John Löfgren
Född 1871-03-11 i Långören
Död 1949-07-28
Antagen i LW 1892-01-22. Mästerlots 1914-05-26. Pension 1931.
I dag levande ättlingar Sven-Erik Löfgren, Ingrid Clausen, Per-Ola Löfgren

Lots Rickard Forsberg
Född 1877-08-29.
Död 1971-09-15
Antagen i LW 1898-10-31. Lots 1915-12-21. Mästerlots 1928-11-30.
Pension 1937-09-01.

Lots Axel Lindahl
Född 1882-09-21
Död 1942-12-24
Antagen i LW 1900-06-18. Lots 1916-11-18.

Lots Bror Lindahl.
Född 1889-08-06
Död 1943-08-25 i Karlskrona
Antagen i LW 1908. Mästerlots. Lotsförman 1939

Lots Theodor Wallin
Född 1883-07-09 i Aspö, Nättraby
Död 1965-03-13 i Aspö
Antagen i LW 1901-11-01. Lots 1916-12-29. Mästerlots.
Pension 1943-07-31.
I dag levande ättlingar Ingrid Wallin, Lars-Göran Wallin

Lots John Bergström
Född 1895-03-18 i Aspö
Död 1956-05-17 i Karlskrona
Antagen i LW 1912-09-26. Lots 1922-02-21. Mästerlots.
Pension 1954-07-01.

Lots Josef Lindeblad
Född 1895-01-23 i Aspö
Död 1965-02-04 i Karlskrona
Antagen i LW 1916-09-22. Lots 1939. Lotsförman. Överlots.

Lots Gotthard Sjöberg
Född 1900-01-03 i Aspö
Död 1981-02-25 i Aspö
Antagen i LW 1920-01-02. Lots 1940. Mästerlots 1951.
Pension
I dag levande ättling Stig-Lennart Sjöberg

Lots Konrad Lövgren
Född 1905-04-14 i Aspö
Död 1969-01-18 i Aspö
Antagen i LW 1926-05-29. Övergick till att vara Fyrvaktare.

Lots Knut Gunnar Lång
Född 1885-04-03 i Karlskrona
Död 1952-02-09 i Helsingborg
Antagen i L W 1915-07-12. Överlots 1915-12-07. ÖLS i Helsingborg 1937-10-01.
Pension 1950.

Lots Håkan Wyk (Jönsson, Sölvesborg)
Född 1892-10-12 i Östra Nöbbelöv
Död 1957-10-19 i Sölvesborg
Antagen i LW 1915-04-10.

Lots Erik Bergström
Född 1904-03-14 i Torhamn
Död 1993-06-09
Antagen i LW 1925. Full styrsedel Långören 1929. Aspö 1941. Lots 1942. Mästerlots. Överlots.
I dag levande ättlingar Jan-Olof Bergström, Ingegerd Bergström, Mats Bergström, Eva?

Lots Bertil Berglund
Född 1910-04-24 i Torhamn
Död 2004-10-04 i Rödeby
Antagen i LW 1941. Full styrsedel Aspö 1942. Lots 1943. MäSterlots.
I dag levande ättlingar Ulla Hansson, Per Berglund, Lisbeth Berglund

Lots Harry Wallin
Född 1910-11-14
Död 1978-05-06
Antagen i L W 1938-02-21 i Höganäs. Aspö 1943. Lots. Mästerlots. Överlots. Lotsplatschef.
I dag levande ättlingar Ingrid Wallin, Lars-Göran Wallin

Lots Arthur Nilsson
Född
Död
Antagen i L W i Simrishamn.

Övriga lotsar som tjänstgjort vid Aspö Lotsplats

Lars Jonsson
Nils Jonsson
Pär Jonsson
Bröder. Omnämnda vid dråpet av Winnan Gisesson

Per Larsson

Swen Larsson Liten död 1734-02-26
Ålderlots Nils Olsson Liten född 1695, död 1781-12-15
Per Olsson född ca 1682, död 1764-03-26
Oluff Tykesson död 1721-02-17
Måns Oluffsson
Johan Påhör död 1727-05-15
Carl Swahn död 1745-06-12
Johan Swahn
Lotsålderman, löjtnant Carl Adamsson
Jonas Andersson född 1718, död 1789-08-03
Jonas Andersson född 1709, död 1753-06-12

Josef Lindeblad berättade i Sydöstran när han gick i pension efter 42 år i tjänst 1958, att han utfört ca 3 500 lotsningar.

En rolig episod som han minns härrör från kriget. På lotsbryggan på Aspö var en gammal landstormare bevakningspost. Då vi kom med lotsbåten, vägrade han oss att gå i land. Vi såg en äldre man gå och köra sjötång på en kärra. Då frågade vi, men varför får han vistas här? Ja, se han har rullande material och därom står det inget om i instruktionerna. Ja, då får vi väl också skaffa oss en kärra, tyckte vi. Sken ordnade upp sig, så fort vi kommit i kontakt med vaktpostens chef.

I början av seklet hade Aspö-lotsarna till förfogande en 40 fots segelbåt, "Prunke", som man kallade den, säkerligen Östersjöns bästa seglare. Den vann för övrigt en kappsegling runt Utlängan 1910.
Hon kom i mål i Karlskrona 4-5 timmar före närmaste båt.

Prunke var lotsplatsen första stora gemensamma lotsbåt, De fick den 1905 och såldes 1925. Prunke ersattes med den första motodrivna lotsbåten.

Enligt Sydöstran av den 6/11 1981 om U-137 i Gåsefjärden.

På torsdagen hämtades Eric Svensson, tidigare mästerlots vid Aspö lotsplats, från sin passningstjänst vid lotsstationen i Karlshamn. Han hade som första västerlänning att ta befälet på en bestyckad sovjetisk ubåt, som med största sannolikhet var kärnvapen-bestyckad.

Så snart vädret tillät skulle han ensam ta på sitt ansvar att den farliga farkosten inte fick ny grundkänning bland de förrädiska blekingeskären.

Ladda ner Pdf: Redigerad modern version/Originalversionen inskannad

Ladda ner Pdf: Redigerad modern version/Originalversionen inskannad

BORDNINGAR; BRAGDER OCH BELÖNINGAR

Ar 1869 anvisade Kongl. Maj:t penningmedel för premier till lotsar som i hårt väder avlämnat lots eller på annat sätt bistått fartyg, och 1875 bestämdes att dylik penningbelöning fick utgå med högst 100 kronor.

Vissa lotsplatser var av geografiska skäl särskilt utsatta för svårigheter vid bordningar, och Aspö var en typisk sådan plats. Här låg hela Östersjön på vid sydliga vindriktningar och Hanöbukten vid västliga. Lotsarna på Aspö fick tillgodoräkna sig den största andelen av dessa belöningar, eftersom de faktiskt hade det största antalet nämnda och belönade insatser i jämförelse med landets övriga lotsplatser genom tiderna.

För att illustrera detta faktum är det därför värt att citera ett kapitel i f.d. generallotsdirektören Erik Häggs bok "Bland lotsar och fyrmän", utgiven 1930. Kapitlet ifråga har rubriken "Lotsningar och bärgningar vid Blekingekusten" vilket återges i sin helhet:

"Aspö lotsplats vid Karlskrona var under forna tider, då vår örlogsflottas fartyg ofta använde kronolots, av stor betydelse för örlogsstationen därstädes. Numera ha lotsarna vid platsen huvudsakligen att betjäna de handelsfartyg, som lossa och lasta i staden eller taga sten vid de kringliggande öarnas stenhuggerier, varjämte de tagas i anspråk för lotsning av de örlogsfartyg av främmande nationalitet, vilka ganska ofta besöka Karlskrona. Det gamla bandet mellan flottans personal därstädes samt Aspö-och även Arpö-lotsarna finnes emellertid ännu kvar.

Personalen vid Aspö lotsplats är bosatt ute på den stora ön med samma namn och, närmare bestämt, helt nära det gamla Drottningskärs kastell invid huvudinloppet till Karlskrona redd. Här finnes lotshamn för den stora, moderna lotskuttern och övriga båter samt lotsuppassningsrum med utkiksrum. Men därjämte är å Kungshall vid Karlskrona anordnat ett lotskontor och uppassningsrum, och överlotsen vid platsen är av flera skäl boende inne i staden.

Sedan åtskilliga år tillbaka har överlotsen Gunnar Lång närmaste ansvaret för lotsplatsens skötsel, och han har till författaren överlämnat en hel del anteckningar, som kommit till god användning.

Under forna tider -börjar överlotsen Lång -skedde vaktgöringen för lotsuppassning å Aspö från ett berg på södra sidan av ön. När lotssökande fartyg observerades, måste den å berget posterade utkiken springa den tjugo minuter långa vägen till lotsplatsen samt där i respektive stugor varsko de lotsar, som vore i tur att gå ut. Senare anordnades vid lotsplatsen en primitiv utkiksställning, bestående av en vertikal stång med tvärsträvor att klättra på. Överst fanns en liten obekväm, för regn och blåst helt oskyddad utkiksplats.

Nu ha vi det ordnat på annat sätt! Vid lotsplatsen är upprättat ett högt utkikstorn med trappa inne i tornet och med så god utsikt, att vi under klart väder kunna se bort till Hanö. Därjämte finnes, sammanbyggt med tornet, vaktrum med kakelugn och lokaltelefoncentral till samtliga lotsars bostäder. Och nere i lotshamnen ha vi vår präktiga motorkutter i beredskap, försedd med snabbstart för motorn samt elektrisk belysning för såväl kutterns inre som lanternorna och strålkastaren. Lotsplatsen har sålunda följt med sin tid!

Förr bleve aspölotsarna ofta anmodade att lotsa svenska örlogsfartyg, och det kan ju därför vara lämpligt att i dessa korta minnesblad även med några ord omnämna en dylik lotsning.

En morgon, våren 1889, blev dåvarande lotsen, nu f.d. mästerlotsen Peter Bergström beordrad att inställa sig för tjänstg6ring ombord å korvetten FREJA, som skulle gå ut till sjöss för att efter hemkomsten från en långresa inspekteras av amiral F.W. von Otter. För lotsarna var det alltid av stort intresse att få vara med vid ett dylikt tillfälle. Dels innebar lotsningen en välkommen extra inkomst, varav den tiden fanns stort behov, dels var det ett verkligt nöje att åskåda segelexercisen, som alltid gick med utomordentlig snabbhet. Man kände sig stolt över att få vara med på ett hörn av kommandobryggan.

Mästerlotsen Bergström får nu själv berätta!

Klockan 8.30 lättades ankar, och kursen sattes till Sjöss. Det blåste en frisk kuling. Utanför inloppet sattes läsegel, korvetten lade över, och med ett väldigt skum för bogen gjorde hon hög fart genom de blå vågorna. När vi väl voro ett bra stycke till sjöss, hördes en röst: "Man över bord!"

Kommandoorden kommo slag i slag, segel minskades på en otroligt kort tid, och korvetten lades upp i vinden, varpå livbåten firades, och efter några minuter hade man bärgat den boj, som föreställde en över bord gången man. Det var en vacker och käck manöver! Hade det varit verklighet, så skulle nog den nödställde ha kunnat hålla sig uppe till dess livbåten kom till hjälp. Så hissades båten, därefter nya kommandoord, och inom några ögonblick låg korvetten åter på länsen.

Det dröjde emellertid ej länge, innan nya övningar vidtogo. Segel bärgades, märssegel skiftades, bramstänger och bramrår togos i däck, allt med förvånande precision. Jag var den tiden en ung man - endast 28 år - och jag kände mig mycket imponerad av det goda sjömanskap varmed allt ombord sköttes. Fram emot middagen korn emellertid tjocka, och jag fick nu annat att fästa mina tankar på. Jag kände amiralen tillräckligt för att veta, att han ej gärna lät sig hindra i sina avsikter, och jag undrade för mig själv, om han ämnade angöra inloppet, trots tjockan. Plötsligen stod han framför mig och sade:

"Nu gå vi in, lots!"

"Ja, amiral", svarade jag, "men det är risk att söka på i den här tjockan och sjögången!"

"Jag skall in", blev svaret, "i morgon bittida skall jag inspektera minavdelningen."

Jag drog ett djupt men tyst andetag, tog mig en funderare, och efter en stund låga vi på kurs in mot Estens prick. Det skulle föra för långt att här redogöra för navigeringen in till Karlskrona redd. Allt gick bra, men jag tror dock, att jag fick några grå hårstrån under den infärden.

I anslutning till denna lilla berättelse må även omnämnas en lotsning omkring år 1889 av en engelsk örlogseskader. Det var en morgon i oktober, berättar mästerlotsen Bergström, då vi, fem lotsar från Aspö, gingo till sjöss med lotskuttern, som förde bottenrevade segel. Sjön var brytande och hög och luften mycket disig. Vid middagstiden observerade vi fyra större seglere långt till sjöss. Vi seglade dem till mötes, och då vi komma närmare, funne vi dem vara fyra engelska örlogsfartyg, som lågo för bottebrevade märssegel och lotsflagg på toppen. Vinden hade nu ökat till orkanartad storm. När vi väl voro i närheten av fartygen, sågo vi, att de hade låringsbåtar, vilket gjorde det omöjligt för oss att i den rådande grova sjön och hårda vinden borda på vanligt sätt. Vi tecknade därför åt dem att kasta en ända till oss, som vi kunde slå om livet och så gå i sjön för att därefter halas ombord.

Sedan två av oss hoppat i sjön och halats ombord på var sitt fartyg och den engelske eskaderchefen funnit, att de två övriga fartygen kunde segla efter dem, som hade lots, sattes kurs in mot redden, varvid maskinerna sattes igång och seglen bärgades. Det gavs ej tid för oss att få torra kläder, ty vi måste ju sköta vår lotsning, och när vi väl kommit till ankars, hade man mycket att bestyra ombord. Jaa ville för övrigt fortast möjligt i land, varför jag på stående fot fick ett stort glas whisky; och slutligen kom iväg.

Innan jag kom hem till lotsplatsen, var klockan nio på aftonen, och jag hade varit genomvåt sedan klockan tre på middagen. Visst står man i unga år i allmänhet rycken för en dylik blötning, men det kommer efter, när man blir äldre, såsom erfarenheten visat.

Bland händelser, stående i samband med lotsningar av handelsfartyg, ha naturligtvis många inregistrerats i minnet hos våra Aspö-lotsar. Några av dessa händelser må här omnämnas.

För åtskilliga år sedan, omkring år 1895 och någon gång i november månad -så berättar mästerlotsen Bergström -iakttogs ett ryskt segelfartyg till sjöss med lotsflagg hissad. Vi kommo ut med den däckade lotskuttern, i hög sjö och regn. När jag hade bordat seglaren - det var vid fyratiden på eftermiddagen -sporde jag kaptenen om hans destinationsort. Han svarade, att han skulle in till Karlskrona för observation; han kom nämligen från plats, som var förklarad smittad.

Enär det under sådant förhållande är lotsen förbjudet att gå under däck eller att förtära något av fartygets förråd, var jag naturligtvis angelägen att försöka göra seglingen så kort som möjligt. Skutan föreföll att vara ett präktigt fartyg, varför jag f6reslog att vi skulle öka segel. Kaptenen, som såg mycket medtagen ut till följd av vaka och hårt arbete, svarade emellertid, att han ej vågade sätta flera segel i den höga sjö, som rådde. Vi fortsatte in emot land, men det gick trögt, och sjön slog mycket in över däck.

Klockan tio på aftonen kom kaptenen fram till mig och meddelade den oroande nyheten, att skutan sprungit läck och att pumparna måste hållas igång för att om möjligt hålla oss flytande.

"Låt mig få veta, om vattnet ökas", svarade jag honom, "ty i så fall måste vi hålla på land för att få liven bärgade."

Jag tog nu rodret, så att hela besättningen skulle kunna vara vid pumparna. Klockan tio på kvällen kom jag dit och stod där till följande morgon klockan tio, då vi lyckligen komme till ankars vid observationsplatsen. Vad man får utstå under en dylik lotsning, det kan endast den förstå, som varit utsatt för liknande händelser.

Ar 1904 den 20 december hade nuvarande mästerlotsen Bror J.E. Löfgren tagit ut en ångbåt till sjöss från Karlskrona. Vid elvatiden på kvällen lämnade han fartyget i sin lilla segelbåt, som enligt gängse bruk tagits med på släp. Han var ensam i båten, och väl nedkommen skulle han påsätta rodret, rigga båten och så ta sig hem. Under försök att påsätta rodret råkade han emellertid till följd av det rådande mörkret att slinta och ramlade i sjön. Efter ett hört arbete i det kalla vattnet, vinterklädd som han var, uppnådde han den för vinden drivande båten och tog sig med möda upp i denna, varefter han satte upp riggen och seglingen påbörjades. Han hade förutom rodret förlorat sin mössa, hade naturligtvis inga torra klädesplagg till hands och fick nu med åra styra hem sin båt i den kalla vinternatten. Få äro säkerligen de, som skulle ha klarat sig med livet från en dylik händelse.

Under världskriget, hösten 1916, kallade en stor, torn engelsk ångare LAMBERT, på lots utanför Aspö. Lotsen Johan Adolf Lindeblad, nu pensionerad mästerlots, ombordkom, och färden västvart innanför tremilsgränsen påbörjades. Vid uppklättrandet å fartygssidan hade lotsen överspolats av sjön och sålunda blivit genomvåt redan från början.
Sydvästlig halv storm rådde, dock avtagande mot kvällen. Enär förbud var givet att gå innanför tremilsgränsen under mörker, måste ångaren ankra vid Tärnö, där ny lots dock ej kunde komma ombord till följd av den höga sjön. Morgonen därpå hade vinden mojnat något, och färden skulle nu fortsättas. Vid lättningen sprang emellertid ankarspelet och styrbords kätting löpte på tamp och förlorades.
Klockan elva påföljande natt, sedan en hal del besvärliga ankararbeten avslutats, fortsattes resan trots nu rådande snötjocka och sydvästlig storm. Kursen sattes utanför tremilsgränsen men dock ned väster om Hanö, där lotsskifte skulle äga rum. Ej heller här kunde lotsombyte ske på grund av det hårda vädret.

Enär fartyget var tomt, ville det ej längre styra, och under två dygn - varunder varken befälhavaren eller lotsen lämnade bryggan - drev fartyget redlöst till sjöss. Utklippans fyr passerades därvid helt nära. Tyska örlogsfartyg vore i farvattnet och sökte efter ångaren, men de upptäckte den ej.
För att stabilisera fartyget fylldes nu storrummet med vatten, men detta medförde, att rummets luckor flöte upp och började slå mot fartygssidorna så hårt, att man fruktade att de skulle slå hål på plåten.
På tredje dagen efter avgången från Tärnö mojnade vinden, varefter Karlskrona anlöptes för reparation och resan åter fortsattes till utanför Ystad, varifrån lotsen återvände till sin station.
Jag övergår nu - säger överlotsen Lång - till att redogöra för några bärgningar av fartygsbesättningar, utförda av Aspö-lotsar.

Ar 1890 i januari eller februari syntes ett barkskepp styra ner mot Sturkölandet, i sydvästlig storm med snö och regnbyar. Lotskuttern bemannades skyndsamt med fyra lotsar och stack ut till sjöss. Ehuru befälhavaren å barkskeppet borde ha sett kuttern, styrde han dock an sådan kurs, att fartyget slutligen törnade på grundet Kråkan utanför Sturkö.
Lotskuttern seglade nu ned till haveristen för att försöka bärga besättningen. Tio man, kaptenens fru och deras minderåriga barn funnos ombord. Innanför bränningarna ett femtiotal meter för om fartyget fanns så mycket vatten, att lotskuttern kunde ankra där och slacka sig ned strax för om fartygets styrbords bog, varefter en grov tross erhölls från haveristen., Trossen togs runt kutterns mast, där två man fick stå klara att släppa efter, när svåra sjöar komma rullande. Fartyget, som var lastat med salt, vattenfylldes genast, och dess master gingo genom fartygsbottnen och kunde när som helst falla över lotskuttern. Så bröts fartygets akterskepp sönder, och kaptenens fru sågs nu stå förut med barnet på armen. Genom att hala en mindre båt mellan fartyget och lotskuttern lyckades man efter hand få över hela besättningen. En del av dess effekter togs därefter med hjälp av en göling från fockrånocken ombord i kuttern.
Det återstod nu en riskfylld seglats ut till sjöss mellan bränningarna, och det påfallande mörkret gjorde seglingen än svårare. Vid ett tillfälle var kuttern mycket nära att gå upp på en bränning, men kryssningen kunde dock fortsättas så långt, att fritt vatten nåddes och insegling i farleden till Karlskrona kunde ske.
Det förlista fartyget var finskt och hette RUNEBERG. Lotsarna erhöllo i belöning hundra mark av finska staten.

Uti Blekinge Läns Tidning för den 1 december 1894 läses följande:
"Sydväst om Utklippan grundstötte i förgår, torsdag, under mycket hård blåst kl. ½7 på kvällen skeppet RUTH, hemma i Karlshamn och nu destinerad dit på resa från Kjöge i Danmark. Fartyget fördes av kapten John Samuel Svensson, hemma i Karlshamn.
Det hade varit meningen att söka sig in till Karlshamn, men fartyget kunde ej ligga upp dit utan kom längre ostvart, och så ville man på kvällen i stället gå in till Karlskrona. Olyckligtvis tog man fel på fyrarna, så att Utklippan förväxlades med Godnatt. Fartyget törnade först en gång och kort därefter en andra gång. Skrovets botten kunde ej stå emot dessa törnar utan brast, och vattnet rusade in, varvid fartyget sjönk, så att blott en del av masterna syntes ovan vattnet. Allt gick så fort, att besättningen, sju man, ej lyckades alla bärga sig i riggen, dit emellertid fyra man lyckades komma upp. De tre andras kamp för livet var snart lyktad! Kaptenen gick strax till botten, och de två av mansskapet, som sökt bärga sig i fartygets båt, gingo förlorade i brottsjöarna.

Vid fyratiden i går morse hade i det hårda vädret Aspö-lotsar gått ut för att taga in en ångare, och de hade just kommit lyckligt hem från den expeditionen, då de genom kikaren observerade de utanför Utklippan över vattnet uppstickande masterna. De hade genast klart för sig, att en olycka hade skett. Kanske funnos människor att rädda? Utan att tveka ett ögonblick gingo lotsarna genast, trots den hårda stormen, åter ut till sjöss med lotskuttern och höllo ned på Utklippan. Vädret var sådant, att lotsarna ett ögonblick misströstade om att kunna nå målet, men pliktkänsla och människokärlek manade dem att försöka sitt yttersta. Och allt gick väl, ehuru det stod hårt på!
Framkomna till Utklippan vid ½12-tiden, kunde de se, att flera människor funnos uppkrupna i vrakets rigg. Där hade dessa arma i pinande storm och oupphörligen överspolade av sjön tillbragt en fasanfull natts och förmiddags säkert oändligt långa timmar! Då lots­kuttern icke kunde komma intill vraket, fick man ut en båt vid fyrplatsen, och under stor fara och mycket möda lyckades man äntligen att bärga de fyra kvarlevande, först i den mindre båten och sedan ombord på lotskuttern, där man ägnade dem all den omvårdnad, som var möjlig att ge. De räddade, som redan givit sig förlorade, voro naturligtvis högeligen medtagna, och länge till hade de nog ej stått ut.

De raska och modiga Aspö-lotsar, som utförde den vackra och hedrande bragden - som vi hoppas vederbörande skola ge välförtjänt erkännande.
- voro mästerlotsarna Sven Eriksson, befälhavare å lotskuttern, Victor Olsson och Johan Adolf Lindeblad samt lotslärlingen John Eriksson, den förstnämndes son."

Utöver vad här ovan återgivits må nämnas, att erkännandet ej uteblev.

Slutligen må med några ord redogöras för den undsättning av Utklippans fyrplats, som ägde rum år 1881, ett svårt isår. Den 17 mars observerades nödflagg blåsa på Utklippans fyr, och för Aspö-lotsarna var det en självklar sak, att man måste få till stånd en undsättningsexpedition. Mästerlotsen Sven Eriksson erbjöd sig att våga försöket. Han gick över isen utomskärs den tio nautiska mil långa vägen till Utlängan och därifrån till Inlängan, varest bröd, mjöl och andra livsförnödenheter anskaffades. Efter att ha fått biträde av några man med båt far transportens utförande, begav sig Eriksson i spetsen för sin lilla expedition åstad över isen och uppnådde lyckligen Utklippan, där mycket riktigt proviantbrist var för handen.

Givet är - uttalar överlotsen Lång - att jag till de skildringar jag lämnat skulle kunna foga många andra. Vad som här omnämnts torde emellertid giva åtminstone någon föreställning om, huru vi haft det under gångna tider här nere utanför Karlskrona, konung Karl XI:s skapelse och "sjömännens stad".

Efter detta utdrag ur Häggs bok kan det vara på sin plats att återge officiella rapporter som publicerades årsvis i Lotsvrkets s.k. berättelser:

"Den 4 december 1875: under hård och stark storm utgingo lotsarna med lotsbåten till svenska skonerten GUSTAF 1 och lämnade det lotsbiträde, allt med stor fara för egna liv. Endast med största möda och ansträngning ankommo de på natten till Karlskrona då båt, tackling och segel voro helt och hållet överisade. Först den 6 december kunde de återvända till Aspö. 100 kr i premie.

Den 30 oktober 1876: Fyra lotsar utgingo med lotsbåten under stark storm och lämnade med livsfara lotsen ombord i svenska skonerterna CARL och BONDE som infördes i nödhamn. 100 kr i premier.

Den 27 november 1877: Fyra lotsar utgingo till jakten PRIMUS från Öland samt lyckades med livsfara, under mörker och svåra bränningar, från undergång rädda befälhavaren jämte fartyget, som inlotsades till Drottningskär. 80 kr i premier.

Den 2 januari 1879: Utgingo fyra lotsar vid Aspö lotsplats under svår NNV-lig storm och hög sjö samt avlämnade lots till svenska briggen GOTTFRIED: 80 kr i premier.

Den 30 maj 1879: Under SV storm med regn och ovanligt hög sjö utgingo fem lotsar från Aspö med lotsbåten och med fara för egna liv lotsar till svenska barkskeppet HILDA och skonerten NICOLINA vilka därefter inlotsades till säker ankarplats. 100 kr i premier.

Den 24 november 1879: Fyra lotsar från Aspö lotsplats jämte en sjöman utgingo under orkanlik NV storm med snöbyar och avlämnade lotsar till svenska jakterna SEX SYSKON och MARIA som infördes till Karlskrona.

Den 6 oktober 1880: Två lotsar och två lotslärlingar vid Aspö lotsplats utgingo under svår ONO-lig storm och ovanligt hög sjö och avlämnade, med fara för egna liv, lots till svenska galeasen KARL samt inbogserade fartyget till ankarplats. 80 kr i premie.

Den 27 december 1880: Utgick i båt tre kronolotsar och en lotslärling, alla vid Aspö lotsplats, under storm och hög sjö till tyska ångaren NAUTILUS samt signalerade med lotsflaggan den kurs som borde styras, intill dess det lyckats dem att sätta ombord en av lotsarna, som därefter inlotsade ångaren till Karlskrona. 80 kr i premie.

Den 20 januari 1881: Lämnade vid Asoö lotsplats fem kronolotsar och en lotslärling, med fara för egna liv under stark köld och svår NO-lig storm, lots åt den till nödhamn sökande tyska ångaren PINUS. För att komma ut till fartygets hjälp måste lotsarna transportera lotsbåten över land till lämpligt utsättningsställe, varifrån de kunde genom drivisen arbeta sig fram och avlämna lots, som inlotsade ångaren till den fasta iskanten innanför försänkningarna vid Aspö. 100 kr i premier.

Den 4 december 1882: Under svår SO a OSO-lig storm utgick en lots och två lotslärlingar, åtföljda av ett lotsbiträde, mot ett fartyg, som syntes styra mot land; fyra rev var intagna i lotsbåtens storsegel och det sista skulle intas, då ytterligare två fartyg blev synliga, så att lotsarna, för att hinna så långt ut som möjligt, fortfarande förde segel till det yttersta och lyckades, med ögonskenlig livsfara, avlämna lots till svenska skonertskeppet KUNGSSKOGEN samt skonerterna MARIA och NORMA och införa dem till ankarplats, för vilken raska handling tilldelades vardera 20 kr.

Den l6 april 1884: En mästerlots och en lots jämte en lotslärling och ett båtbiträde utgingo under storm och snötjocka med fara för sina liv samt avlämnade lots till svenska jakten BERTHA, som därefter inlotsades i hamn. Båtbesättningen tilldelades en belöning av tillsammans 80 kr.

Den 26 oktober 1884: Två mästerlotsar och två lotslärlingar utgingo under livsfarliga omständigheter i storm och ovanligt hög sjö utanför grunden vid Aspö lotsplats och införde svenska jakterna FAMILJEN och ANNA i hamn. Båtlaget tilldelades tillsammans 40 kr.

Den 13 december 1886: Under svår SSV-lig storm och ovanligt hög sjö hade två mästerlotsar, en lots och ett båtbiträde från Aspö lotsplats utgått med den däckade kronolotsbåten till tyska ångaren CLARA samt, då sjögången hindrade lotsbåten att borda ångaren utanför de yttre grunden, från båten väglett densamma in i farleden till Karlskrona, varest först lots kunde komma ombord för att fortsätta lotsningen. Som upplysning tillika vunnits, att lotsningen kunnat verkställas endast därigenom att båtbesättningen utsatt sig för livsfara, tilldelades den en belöning av 80 kr.

Den 12 oktober 1887: Utgingo två kronolotsar åtföljda av en lotslärling och ett båtbiträde från Aspö lotsplats under SV-lig storm och ovanligt hög sjö och lämnade med uppenbar livsfara lots till svenska skonerten IDOG; och belönades båtlaget för visat mod och välförhållande med 100 kr.

Den 1 december 1887: Utgingo två kronolotsar och en lotslärling jämte ett båtbiträde frän Aspö lotsplats under orkanlik SV storm till ångfartyget ADAM från Ljusne, till vilket avlämnades lots som därefter bragte fartyget i hamn. De svåra och farliga omständigheter varunder detta skedde, föranledde en belöning till båtlaget av 80 kr.

En lots och två lotslärlingar åtföljda av ett båtbiträde begåva sig den 12 september 1888 med lotskuttern från Aspö lotsplats under SV byaktig vind och trerevad märssegelskultje med omväxlande halvtjocka och regnbyar ut mot ett skepp, som observerades mellan Utklippan och Utlängan, där det drevs alltmer inåt land. Utan att kunna borda fartyget, som befanns vara franska skeppet NOTRE DAME D'ESERANCE, nödgades lotsbåten, för att få fartyget att vända, hålla till sjöss under tilltagande storm, varvid båten löpte stor fara att fyllas och lotsen höll på att gå över bord. Sedan skeppet vänt undan vinden lyckades lotsen komma ombord och bragte skeppet, efter två dagars kryssning, in till Karlskrona. Båtlaget erhöll en belöning av 100 kr.

Den 20 november 1888: Gingo två mästerlotsar, en lotslärling och ett båtbiträde, vid mörkrets inbrott under SV-lig storm med hårda hagelbyar, ut från Aspö lotsplats emot norska briggen ARIEL, som signalerat efter lots. Under utseglingen i öppen båt kunde endast fockseglet användas och sjön vräkte över den lilla farkosten så att durkarna kringflöto, men oaktat tilltagande storm och mörker lyckades man med stor svårighet, tre minuter utanför yttre grunden, sätta lots ombord som därefter inlotsade briggen till Karlskrona, under det de återstående lotsarna under största livsfara med båten återvände till Aspö. Båtlaget tilldelades 100 kr.

Den 27 november 1890: Hade tyska skonerten PETER, nedisad och urståndsatt att manövrera, kastat ankar i öppna sjön utanför Sturkö, då två lotsar och en lotslärling jämte ett biträde från Aspö lotsplats i den svåra stormen och höga sjön begåvo sig ut till fartyget, som de med livsfara uppnådde och därefter med mycket arbete manövrerade fram till den rätta farleden samt inlotsade till Karlskrona. Båtlaget belönades med 80 kr.

Den 5 januari 1893: utgingo en mästerlots, tre lotsar och en lotslärling från Aspö lotsplats och lyckades, oaktat drivis låg sammanpackad utanför kusten till betydligt avstånd till sjöss, efter ett under fem timmars tid pågående och livsfarligt arbete uppnå och sätta lots ombord å tyska ångfartyget PRINZ HEINRICH, som därefter inlotsades till Karlskrona; och tillerkändes bemälda kronolotsar för därvid visad raskhet och självuppoffring en belöning av tillsammans 100 kr.

Den 24 september 1893: Utseglade en mästerlots, en lots och två lotslärlingar från Aspö lotsplats under svår SV-lig storm med hög sjö och regnbyar samt lyckades med fara för egen säkerhet avlämna lots till skonerten IDA, som därefter inlotsades till ankarplats vid Aspö. Båtlaget tilldelades 100 kr.

Den 30 november 1894: Lyckades två mästerlotsar, en lots och en lotslärling, alla från Aspö lotsplats, samt en t.f. fyrvaktare och ett extra fyrbiträde vid Utklippans fyrplats under NV-lig orkanlik storm med fara för egna liv bärga fyra man av besättningen å det vid Utklipporna förolyckade skeppet RUTH; och erhöllo de för sitt mannamod och sin skicklighet en belöning av tillsammans 180 kr.

Den 7 december 1895: Begav sig en mästerlots, tre lotsar och en lotslärling under VSV-lig storm med regnbyar i båt ut från Aspö lotsplats emot skonerten ANNA från Kivik samt lyckades med fara för egna liv, till skonerten avlämna lots, som därefter införde fartyget till Karlskrona; och belönades båtlaget för visad raskhet och självuppoffring med 200 kr.

Sedan barkskeppet PATRIOT den 16 mars 1896 under snötjocka strandat vid Sturkö, utgick en mästerlots och två lotsar från Aspö lotsplats samt en fiskare påföljande dag under hård VSV-lig storm och svår sjögång med öppen båt från Aspö till strandningsstället och lyckades med livsfara få det strandade fartygets befälhavare ombord i lotsbåten, som därefter återvände. Var och en av de i räddningsföretaget deltagande personerna tillerkändes för denna berömvärda handling 25 kr.

Den 4 februari 1897: Syntes ett fartyg, som senare, befanns vara engelska ångaren MAURITIUS, utanför Aspö tillkalla hjälp av lots. Två mästerlotsar, en lots och en extra lots utgingo då från Aspö södra udde med en mindre båt över isen till Aspö sten samt lyckades, efter att ha arbetat sig genom den vid kusten hopade drivisen, vilket företag var förenat med verklig livsfara, enär isen drev med frisk NV-lig vind rätt till havs, uppnå ångaren. Då fartyget emellertid ej ansågs kunna forcera isen in till Karlskrona, gick hon åter till sjöss, så lots behövdes ej. Som belöning för lotsarnas påpasslighet och oförskräckthet tilldelade Lotsstyrelsen envar av dem 15 kr.

Den 20 november 1897: Utseglade från Aspö lotsplats en mästerlots, två lotsar och en extralots under hård VNV-lig storm för att lämna lots åt svenska briggen VERITAS. Sedan de under livsfarliga omständigheter lyckats sätta ombord lots i fartyget, inlotsades detta till Karlskrona. Båtlaget erhöll en belöning av 60 kr.

Den 8 december 1897: Utgick från Aspö lotsplats under hård SSV-lig storm tre mästerlotsar och en extralots med lotskuttern samt lyckades under omständigheter, som gjorde företaget förenat med verklig livsfara, ombord i tyska ångaren MEITZEN, avlämna lots, som införde fartyget till Tjurkö; och tilldelades lotsarna för deras mannamod och skicklighet 15 kr vardera.

Den 28 november 1898: Utgick från Aspö lotsplats två mästerlotsar, en lots och två lotslärlingar i båt under hård SV-lig storm samt lämnade med verklig livsfara lots till tyska ångaren H. von WITT, som därefter inlotsades till Karlskrona. Såsom belöning för Kronolotsarnas vid tillfället ådagalagda mod och självuppoffring tilldelade Lotsstyrelsen envar av dem 20 kr.

Den 3 december 1898: Hade två mästerlotsar, en lots och två lotslärlingar vid Aspö lotsplats med fara för egna liv räddat besättningen å i Oskarshamn hemmahörande skonerten BANKEN, som förankrats under Aspöhornslandet, men under rådande storm kommit i drift. För denna bragd tillerkändes lotsarna en belöning av tillsammans 150 kr.

Den 22 september 1899: Utgick från Aspö lotsplats tre mästerlotsar och en lots under hård S-lig storm och svår sjögång och lämnade med fara för egen säkerhet lots åt svenska skonertskeppet HILDA och amerikanska yachten UTOWANA, som därefter inlotsades till Karlskrona. Var och en av kronolotsarna tilldelades en belöning av 15 kr.

Den 24 oktober 1899 utseglade under hård SSV-lig storm och hög sjö tre mästerlotsar, en lots och en lotslärling från Aspö lotsplats samt lämnade lots åt skonerterna HILDA och JENSINE. Som företaget var förenat med verklig livsfara tillerkändes var och en av de fem kronolotsarna 20 kr.

Den 26 september 1900 hade en lotsförman, en lots och en fiskare under hård SV-lig storm och hög sjö utseglat i öppen båt från Aspö lotsplats och med verklig livsfara lämnat lots åt skonerten EMMA, som därefter inlotsades till Karlskrona. För denna bedrift tillerkändes envar 20 kr.

Den 3 januari 1905 lämnade tre mästerlotsar och en lots vid Aspö lotsplats under mycket svåra väderleksförhållanden med hård storm och regntjocka samt hög överbrytande sjö lots till ångaren ELLA. Lotsarna tilldelades 10 kr var.

Den 16 mars 1905 grundstötte under snötjocka holländska tjalken ROLPHINE på grundet Skälören i Karlskrona skärgård. Fyra mästerlotsar, två lotsar och en lotslärling, alla vid Aspö lotsplats, lyckades under synnerligen svåra omständigheter rädda fartygets befälhavare och dennes hustru samt fartygets besättning, som utgjordes av tre man. För denna räddningsbragd tilldelades de båda mästerlotsarna, lotsen och lotslärlingen 10 kr var samt envar av de övriga 5 kr.

Den 30 november 1906 lämnade tre mästerlotsar, en lots och en lotslärling, alla vid Aspö lotsplats, under svår storm och med fara för egna liv, lots åt tyska ångaren AMALIA och tilldelades härför en av mästerlotsarna 15 kr och envar av de övriga 10 kr.

Den 8 januari 1908 lämnade tre mästerlotsar och en lotslärling, alla vid Aspö lotsplats, under mycket svåra väderleksförhållanden lots åt svenska ångaren TYR utanför inloppet till Karlskrona; och tilldelades envar av dem för visad påpasslighet och duktighet en belöning av 20 kr.

Den 19 november 1909 utgick från Aspö lotsplats en mästerlots, två lotsar och en lotslärling samt lämnade lots åt ångaren MARIE under mycket svåra väderleksförhållanden. För vid ifrågavarande tillfälle ådagalagt mod och pliktuppfyllelse tilldelades envar av dem en belöning av 20 kr.

Den 20 december 1909 begav sig en mästerlots, en lots och två lotslärlingar ut från Aspö lotsplats under mycket svåra väderleksförhållanden och lämnade lots åt barkskeppet MITZPAH. För det mod och den pliktuppfyllelse kronolotsarna vid ifrågavarande tillfälle ådagalagt, tillerkändes var och en en belöning av 20 kr.

Den 12 december 1915 blev skonerten GOTTFRID från Timmernabben under synnerligen svåra väderleksförhållanden av tre mästerlotsar och en extralots vid Aspö lotsplats inbogserad till Karlskrona med hjälp av deras motorkutter. Ifrågavarande lotsar tillerkändes härför en belöning av 20 kr vardera.

För visat mod och rådighet vid bärgningen av besättningen å det i Nordvik hemmahörande m/s VERONA den 30 augusti 1925, har Lotsstyrelsen tilldelat belöningar å 60 kr åt envar av följande personer, nämligen lotsförman Hilmer V. Aberg, lotsen Gottfrid V. Ekenström och lotslärlingen Sture V. Sander, samtliga från Arpö lotsplats. (Hela dåvarande personalstyrkan vid denna plats).

Ladda ner Pdf: Redigerad modern version/Originalversionen inskannad

Ladda ner Pdf: Originalversionen inskannad

Lotsningsstatistik vid Aspö lotsplats

Download File

Ladda ner Pdf: Originalversionen inskannad